Nu har jag äntligen testat att använda en surfplatta. Det var i samband med att jag skulle iväg på en konferens. Jag ville packa så lätt som möjligt så datorn fick stanna hemma, men att fara utan något sätt att vara ute på nätet kändes inte bra. Så jag fick låna en padda.
Jag använde endast paddan till att vara på fb och surfa runt lite. Den enda appen jag laddade hem var den till fb och det gick väldigt lätt. Men något mer var inte nödvändigt.
Om vi nu ska gå över till hur man kan använda detta verktyg i mitt arbete så är ju nedladdning av böcker det självklara svaret. Med en enkel fingerrörelse kan man förstora texten vilket är bra för de som har dåligt syn. Otroligt praktiskt.
Om paddan kommer att ersätta penna och papper, eller i det här fallet böcker? Det kanske blir så, vem vet. jag visste då inte för så länge sedan att det skulle dyka upp en padda... Det kan vara så att den äldre generationen (mig inräknad) vill ha kvar böcker, medan den yngre mer och mer kommer att avstå från dem. Självfallet hoppas jag på att boken i sin nuvarande form kommer att fortsätta existera. Lukten av en nyinköpt bok borde alla få njuta av.
I mitt bibliotek finns ingen surfplatta att låna, men så har ju alla elever en mac. (Där man på samma enkla sätt kan förstora texten). På huvudbiblioteket i kommunen finns det två läsplattor att låna, men de spenderar sin största tid till att värma hyllan. Har man behov av en surf/läsplatta så köper man den själv, har jag fått intryck av.
Frågan är kanske, kommer de nya versionerna av surfplattor att tränga ut datorerna? Och vad kommer sen?
Och vill du veta mer kan du söka på #paddagogik på twitter.
onsdag 19 december 2012
Podcast
Nu har jag gjort min första podcast. Jag valde att använda mig av Garageband i Macen och valde helt enkelt att skapa en Podcast. Då får man ordning gjorda spår för bilder, röst och musik. Anledningen till att jag valde detta verktyg var att jag dels vill lära mig macens verktyg och att jag fick en snabb genomgång för någon månad sedan när Lineducation var på skolan. (En VÄLDIGT snabb genomgång.)
Jag skapade först bakgrundsmusiken i Garageband, för jag har ingen musik inlagd på datorn vilket medförde att det inte fanns någon bakgrundsmusik att lägga in. Så då fick jag leka mig fram till hur man gör det också, och spara ner det så att det dök upp i Podcastskapandet.
Jag tog sedan och drog in bilder som jag själv tagit på mitt skolbibliotek och utanför skolan. Och försökte att göra så att bytet mellan bilderna passade musiken (blev inte klockrent).
Så var det dags för att lägga in en röst. Så jag öppnade Pages, skrev en mening, markerade den, gick tillbaka till garageband, flyttade markören till så ingen musik hördes, klickade på spela in på den kvinnliga röstens spår, gick tillbaka till Pages och tryckte kortkommandot för att få Alva* att tala. Sedan tillbaka för att stoppa inspelningen. Och så redigera så allt förutom rösten försvann. Puh. Borde finnas ett lättare sätt...
Sen gjord jag samma sak igen så jag fick Alva att säga ett ord till...
Sen var det bara att dra rösten dit jag ville, sänka bakgrundsmusiken när hon talade (sköttes av sig själv med, men jag var inte riktigt nöjd med det). Och så spara Podcasten till iTunes. Det var bara att följa instruktionerna i Hjälpavsnittet.
Och sen in och publicera det i övningsaktiviteten på KTH. Nu följde jag ju inte instruktionen om vad podcasten skulle handla om, men jag har i alla fall skapat en podcast, lärt mig hur man komponerar musik i Garageband och hur man lägger upp den i en lärplattform. Och det var ju ändå själva meningen..
Jag kan mycket väl tänka mig att använda Podcast i mitt arbete. Varför inte för att recensera böcker, som tillägg till det jag skriver på bloggen. Annan information kan man ju också lägga in som Podcast. Nu tog det ju lite tid så här första gången att skapa, men nästa gång kommer det ju gå snabbare och sedan ännu snabbare. Träning behövs hela tiden, och utan utveckling så blir allt tråkigt.
*Alva är den svenska kvinnliga talsyntesrösten som finns i Macen. Oscar heter den manliga versionen på svenska. Man hittar dem under Systeminställning, Diktering och Tal.
Jag skapade först bakgrundsmusiken i Garageband, för jag har ingen musik inlagd på datorn vilket medförde att det inte fanns någon bakgrundsmusik att lägga in. Så då fick jag leka mig fram till hur man gör det också, och spara ner det så att det dök upp i Podcastskapandet.
Jag tog sedan och drog in bilder som jag själv tagit på mitt skolbibliotek och utanför skolan. Och försökte att göra så att bytet mellan bilderna passade musiken (blev inte klockrent).
Så var det dags för att lägga in en röst. Så jag öppnade Pages, skrev en mening, markerade den, gick tillbaka till garageband, flyttade markören till så ingen musik hördes, klickade på spela in på den kvinnliga röstens spår, gick tillbaka till Pages och tryckte kortkommandot för att få Alva* att tala. Sedan tillbaka för att stoppa inspelningen. Och så redigera så allt förutom rösten försvann. Puh. Borde finnas ett lättare sätt...
Sen gjord jag samma sak igen så jag fick Alva att säga ett ord till...
Sen var det bara att dra rösten dit jag ville, sänka bakgrundsmusiken när hon talade (sköttes av sig själv med, men jag var inte riktigt nöjd med det). Och så spara Podcasten till iTunes. Det var bara att följa instruktionerna i Hjälpavsnittet.
Och sen in och publicera det i övningsaktiviteten på KTH. Nu följde jag ju inte instruktionen om vad podcasten skulle handla om, men jag har i alla fall skapat en podcast, lärt mig hur man komponerar musik i Garageband och hur man lägger upp den i en lärplattform. Och det var ju ändå själva meningen..
Jag kan mycket väl tänka mig att använda Podcast i mitt arbete. Varför inte för att recensera böcker, som tillägg till det jag skriver på bloggen. Annan information kan man ju också lägga in som Podcast. Nu tog det ju lite tid så här första gången att skapa, men nästa gång kommer det ju gå snabbare och sedan ännu snabbare. Träning behövs hela tiden, och utan utveckling så blir allt tråkigt.
*Alva är den svenska kvinnliga talsyntesrösten som finns i Macen. Oscar heter den manliga versionen på svenska. Man hittar dem under Systeminställning, Diktering och Tal.
Kvalitet inom nätbaserad utbildning
På UR Samtiden finns föreläsningar från Gränslöst lärande. En av dessa är Alastair Creelmans lagom långa (mindre än 20 min) Kvalitet inom nätbaserad utbildning där han tar upp vikten av att förbättra kvaliteten inom på lärande som sker via nätet.
Se föreläsningen här
Alastair har även en mycket bra blogg som är värd att hålla koll på Flexspan
Se föreläsningen här
Alastair har även en mycket bra blogg som är värd att hålla koll på Flexspan
måndag 17 december 2012
Rektor Edward
Den som hänger med i sociala medier och som jobbar inom skolan kan omöjligt ha missat Rektor Edwards blogg (eller twitter?) Han bloggar än så längre flitigt om IT i skolan och då även skolbiblioteket. Läs vad han skriver om bibliotekariers möjligheter med IKT här.
tisdag 11 december 2012
Webbinar
Jag har genom sociala medier fått tips om olika webbinar som anordnats nu under hösten. Jag har haft möjlighet att logga in live på ett par av dessa. Det har varit flera olika personer som presenterat sin forskning eller vad de arbetar med och så har man kunnat kommunicera via en chatt under tiden. Mötet har ägt rum i Adobe connect. Sedan har det samtalats mellan de olika föreläsarna (för att ge en kort sammanfattning).
Att ha denna möjlighet är helt suveränt, anser jag. Det man behöver för att hänga med är vetskap om plats och tid, bra internetuppkoppling och vissa program på datorn (som är gratis) och en timme. Man slipper resa och alla kostnader därtill. Har man mycket att göra kan man fortsätta att jobba medan man lyssnar.
Det som också är bra är om de som pratar har en bra mikrofon. I ett fall var den en vars mikrofon for lite grann så ljudet blev lite svajigt vilket gjorde att man retades sig lite på det. Man vill ju inte missa vad som sägs. Via chatten kan man även kommunicera med de andra deltagarna, antingen till samtliga eller till någon särskild. Och där gäller det att ha koll så man inte skickar fel!
Att våga ge sig in i debatten eller tipsen på chatten var lite skrämmande, ca100 st var inne i webbinaret och jag kände endast en vid ett tillfälle. Även fast ingen såg mig så vågade jag inte ställa frågor eller ge tips på bra sidor på nätet. De som är tysta vid vanliga seminarier eller föreläsningar håller sig kanske tysta i detta sammanhang också?
Att ha denna möjlighet är helt suveränt, anser jag. Det man behöver för att hänga med är vetskap om plats och tid, bra internetuppkoppling och vissa program på datorn (som är gratis) och en timme. Man slipper resa och alla kostnader därtill. Har man mycket att göra kan man fortsätta att jobba medan man lyssnar.
Det som också är bra är om de som pratar har en bra mikrofon. I ett fall var den en vars mikrofon for lite grann så ljudet blev lite svajigt vilket gjorde att man retades sig lite på det. Man vill ju inte missa vad som sägs. Via chatten kan man även kommunicera med de andra deltagarna, antingen till samtliga eller till någon särskild. Och där gäller det att ha koll så man inte skickar fel!
Att våga ge sig in i debatten eller tipsen på chatten var lite skrämmande, ca100 st var inne i webbinaret och jag kände endast en vid ett tillfälle. Även fast ingen såg mig så vågade jag inte ställa frågor eller ge tips på bra sidor på nätet. De som är tysta vid vanliga seminarier eller föreläsningar håller sig kanske tysta i detta sammanhang också?
fredag 7 december 2012
Lära genom andra bloggar
En av de roligaste och intressantaste saker som jag verkligen fått upp ögonen för efter det att jag påbörjat kursen LC100N på KTH är all kunskap som finns att hämta i bloggar. Aldrig tidigare har jag surfat efter bloggar, men det gör jag nu. Och i o m twitter så får jag nu snabbt tips om nya bloggar och inlägg av andra som är ute och spanar efter samma saker.
Den senaste upptäckten är GB-bibblan som precis tagit upp källkritik och digitala lärresurser.
Ta en titt på GB-bibblan
I kurslitteraturen, t ex Education for a digital world och Web 2.0 for content for learning in higher education av Tom Franklin och Mark van Harmelen uttrycks nyttan av bland annat bloggar där man enkelt själv kan nå ut till hela världen och man kan skapa ett nätverk där man kan diskutera och dela sina tankar. Man kan skapa sina egna lärobjekt. Det kan låta väldigt flummigt för den som är van att använda böcker skrivna av professorer (eller annan universitetsanställd personal). Men genom att börja undersöka denna möjlighet så inser man snabbt att kunskapen finns där ute, i bloggar, wikis, skrivna av "vem som helst". Och det är bra, det är användbart.
Genom att använda bloggar och twitter öppnas världens kunskap upp för en. Det gäller bara att våga. Eller håller du inte med? Är den bästa/riktiga kunskapen den som står i böcker?
Den senaste upptäckten är GB-bibblan som precis tagit upp källkritik och digitala lärresurser.
Ta en titt på GB-bibblan
I kurslitteraturen, t ex Education for a digital world och Web 2.0 for content for learning in higher education av Tom Franklin och Mark van Harmelen uttrycks nyttan av bland annat bloggar där man enkelt själv kan nå ut till hela världen och man kan skapa ett nätverk där man kan diskutera och dela sina tankar. Man kan skapa sina egna lärobjekt. Det kan låta väldigt flummigt för den som är van att använda böcker skrivna av professorer (eller annan universitetsanställd personal). Men genom att börja undersöka denna möjlighet så inser man snabbt att kunskapen finns där ute, i bloggar, wikis, skrivna av "vem som helst". Och det är bra, det är användbart.
Genom att använda bloggar och twitter öppnas världens kunskap upp för en. Det gäller bara att våga. Eller håller du inte med? Är den bästa/riktiga kunskapen den som står i böcker?
måndag 26 november 2012
Jag blev tvingad, mer eller mindre, att skaffa mig ett konto via kursen på KTH. Och det har tagit mig månader, nästan ett halvår?, innan jag hade ett behov av mitt konto. Jag gjorde halvhjärtade försök att hitta någon att följa, men det var först i o m en skolbibliotekskonferens som jag fick upp ögonen hur jag skulle ha nytta av twitter.
Men twitter kan jag nu se vad andra skolbibliotek har för sig, följa intressanta bloggare som tar upp digitala verktyg, se vad som är på gång inom mitt arbetsområde. Och det är nu roligt att försöka lära mig det nya mediet. Hur man skriver korta inlägg som förhoppningsvis på något sätt är intressanta.
Att lära sig nya saker är roligt, men ibland behövs lite tid för att man ska komma på hur man kan använda det nya. Kanske skapar man sig ett behov av det nya, men är det något fel i det?
Men twitter kan jag nu se vad andra skolbibliotek har för sig, följa intressanta bloggare som tar upp digitala verktyg, se vad som är på gång inom mitt arbetsområde. Och det är nu roligt att försöka lära mig det nya mediet. Hur man skriver korta inlägg som förhoppningsvis på något sätt är intressanta.
Att lära sig nya saker är roligt, men ibland behövs lite tid för att man ska komma på hur man kan använda det nya. Kanske skapar man sig ett behov av det nya, men är det något fel i det?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)