fredag 28 december 2012

Second Life

I min kurs på KTH ingår det att antingen skapa sin egen avatar i Second Life (SL), eller att titta på filmer om SL om man inte har möjlighet att köra SL på sin dator. Jag har försökt att köra SL på mitt arbete (nej, jag leker inte på arbetstid, jag försöker att finna nya möjligheter i mitt arbete) men av någon anledning (IT-avdelningen vet inte heller vad som är felet) lyckas inte uppkopplingen. Så jag tittar på filmerna på kursens sida i stället. 

Där finns bl a en film där en bibliotekarie berättar om hur de använder SL, och vilka regler de har för personalen när de är ute i SL under arbetstid. Det är precis som allt annat, man ska jobba på arbetstid. 

Jag hittade fler filmer på You Tube om bibliotek i SL, bland annat denna där en avatar åker runt och tittar på flera bibliotek. Och så hittade jag Birmingham nya bibliotek som man kan besöka redan nu i SL medan det i verkligheten inte är färdigt förrän sommaren 2013!

Virtuella världar är inte något nytt, men ännu så har möjligheterna inte utnyttjats i skolans värld. Vilka är möjligheterna? Det är något som inte jag kan besvara, det är något som var och en måste svara på själv. Men självklart kan man använda SL som en pedagogisk resurs! 
Vad skulle jag i min roll som bibliotekarie ha för användning av SL? Det har jag inte svar på just nu, men det är spännande att tänka på. Kanske kan jag besöka virtuella bibliotek från hela världen. Besöka museum? Lära känna andra bibliotekarier runt om i landet/världen. Pengar för att resa runt till alla platser man vill finns inte, inte i verkliga världen. 

Det gäller bara att IT-avdelningen ska förstå att internet inte är av ondo. Virtuella världar och lärande spel är pedagogiska resurser som ökar möjligheterna för både lärare och elever, och bibliotekarier. Öppenhet och nyfikenhet ska uppmuntras och inte begränsas. Det finns flera världar där ute som bara väntar på att upptäckas, av dig. 

onsdag 19 december 2012

Surfplattor

Nu har jag äntligen testat att använda en surfplatta. Det var i samband med att jag skulle iväg på en konferens. Jag ville packa så lätt som möjligt så datorn fick stanna hemma, men att fara utan något sätt att vara ute på nätet kändes inte bra. Så jag fick låna en padda.
Jag använde endast paddan till att vara på fb och surfa runt lite. Den enda appen jag laddade hem var den till fb och det gick väldigt lätt. Men något mer var inte nödvändigt.

Om vi nu ska gå över till hur man kan använda detta verktyg i mitt arbete så är ju nedladdning av böcker det självklara svaret. Med en enkel fingerrörelse kan man förstora texten vilket är bra för de som har dåligt syn. Otroligt praktiskt.

Om paddan kommer att ersätta penna och papper, eller i det här fallet böcker? Det kanske blir så, vem vet. jag visste då inte för så länge sedan att det skulle dyka upp en padda... Det kan vara så att den äldre generationen (mig inräknad) vill ha kvar böcker, medan den yngre mer och mer kommer att avstå från dem. Självfallet hoppas jag på att boken i sin nuvarande form kommer att fortsätta existera. Lukten av en nyinköpt bok borde alla få njuta av.

I mitt bibliotek finns ingen surfplatta att låna, men så har ju alla elever en mac. (Där man på samma enkla sätt kan förstora texten). På huvudbiblioteket i kommunen finns det två läsplattor att låna, men de spenderar sin största tid till att värma hyllan. Har man behov av en surf/läsplatta så köper man den själv, har jag fått intryck av.

Frågan är kanske, kommer de nya versionerna av surfplattor att tränga ut datorerna? Och vad kommer sen?

Och vill du veta mer kan du söka på #paddagogik på twitter.

Podcast

Nu har jag gjort min första podcast. Jag valde att använda mig av Garageband i Macen och valde helt enkelt att skapa en Podcast. Då får man ordning gjorda spår för bilder, röst och musik. Anledningen till att jag valde detta verktyg var att jag dels vill lära mig macens verktyg och att jag fick en snabb genomgång för någon månad sedan när Lineducation var på skolan. (En VÄLDIGT snabb genomgång.)

Jag skapade först bakgrundsmusiken i Garageband, för jag har ingen musik inlagd på datorn vilket medförde att det inte fanns någon bakgrundsmusik att lägga in. Så då fick jag leka mig fram till hur man gör det också, och spara ner det så att det dök upp i Podcastskapandet.

Jag tog sedan och drog in bilder som jag själv tagit på mitt skolbibliotek och utanför skolan. Och försökte att göra så att bytet mellan bilderna passade musiken (blev inte klockrent).

Så var det dags för att lägga in en röst. Så jag öppnade Pages, skrev en mening, markerade den, gick tillbaka till garageband, flyttade markören till så ingen musik hördes, klickade på spela in på den kvinnliga röstens spår, gick tillbaka till Pages och tryckte kortkommandot för att få Alva* att tala. Sedan tillbaka för att stoppa inspelningen. Och så redigera så allt förutom rösten försvann. Puh. Borde finnas ett lättare sätt...

Sen gjord jag samma sak igen så jag fick Alva att säga ett ord till...

Sen var det bara att dra rösten dit jag ville, sänka bakgrundsmusiken när hon talade (sköttes av sig själv med, men jag var inte riktigt nöjd med det). Och så spara Podcasten till iTunes. Det var bara att följa instruktionerna i Hjälpavsnittet.

Och sen in och publicera det i övningsaktiviteten på KTH. Nu följde jag ju inte instruktionen om vad podcasten skulle handla om, men jag har i alla fall skapat en podcast, lärt mig hur man komponerar musik i Garageband och hur man lägger upp den i en lärplattform. Och det var ju ändå själva meningen..

Jag kan mycket väl tänka mig att använda Podcast i mitt arbete. Varför inte för att recensera böcker, som tillägg till det jag skriver på bloggen. Annan information kan man ju också lägga in som Podcast. Nu tog det ju lite tid så här första gången att skapa, men nästa gång kommer det ju gå snabbare och sedan ännu snabbare. Träning behövs hela tiden, och utan utveckling så blir allt tråkigt.

*Alva är den svenska kvinnliga talsyntesrösten som finns i Macen. Oscar heter den manliga versionen på svenska. Man hittar dem under Systeminställning, Diktering och Tal.


Kvalitet inom nätbaserad utbildning

På UR Samtiden finns föreläsningar från Gränslöst lärande. En av dessa är Alastair Creelmans lagom långa (mindre än 20 min) Kvalitet inom nätbaserad utbildning där han tar upp vikten av att förbättra kvaliteten inom på lärande som sker via nätet.

Se föreläsningen här

Alastair har även en mycket bra blogg som är värd att hålla koll på Flexspan

måndag 17 december 2012

Rektor Edward

Den som hänger med i sociala medier och som jobbar inom skolan kan omöjligt ha missat Rektor Edwards blogg (eller twitter?) Han bloggar än så längre flitigt om IT i skolan och då även skolbiblioteket. Läs vad han skriver om bibliotekariers möjligheter med IKT här.

tisdag 11 december 2012

Webbinar

Jag har genom sociala medier fått tips om olika webbinar som anordnats nu under hösten. Jag har haft möjlighet att logga in live på ett par av dessa. Det har varit flera olika personer som presenterat sin forskning eller vad de arbetar med och så har man kunnat kommunicera via en chatt under tiden. Mötet har ägt rum i Adobe connect. Sedan har det samtalats mellan de olika föreläsarna (för att ge en kort sammanfattning).
Att ha denna möjlighet är helt suveränt, anser jag. Det man behöver för att hänga med är vetskap om plats och tid, bra internetuppkoppling och vissa program på datorn (som är gratis) och en timme. Man slipper resa och alla kostnader därtill. Har man mycket att göra kan man fortsätta att jobba medan man lyssnar.
Det som också är bra är om de som pratar har en bra mikrofon. I ett fall var den en vars mikrofon for lite grann så ljudet blev lite svajigt vilket gjorde att man retades sig lite på det. Man vill ju inte missa vad som sägs. Via chatten kan man även kommunicera med de andra deltagarna, antingen till samtliga eller till någon särskild. Och där gäller det att ha koll så man inte skickar fel!
Att våga ge sig in i debatten eller tipsen på chatten var lite skrämmande, ca100 st var inne i webbinaret och jag kände endast en vid ett tillfälle. Även fast ingen såg mig så vågade jag inte ställa frågor eller ge tips på bra sidor på nätet. De som är tysta vid vanliga seminarier eller föreläsningar håller sig kanske tysta i detta sammanhang också?

fredag 7 december 2012

Lära genom andra bloggar

En av de roligaste och intressantaste saker som jag verkligen fått upp ögonen för efter det att jag påbörjat kursen LC100N på KTH är all kunskap som finns att hämta i bloggar. Aldrig tidigare har jag surfat efter bloggar, men det gör jag nu. Och i o m twitter så får jag nu snabbt tips om nya bloggar och inlägg av andra som är ute och spanar efter samma saker.
Den senaste upptäckten är GB-bibblan som precis tagit upp källkritik och digitala lärresurser.

Ta en titt på GB-bibblan

I kurslitteraturen, t ex Education for a digital world och Web 2.0 for content for learning in higher education av Tom Franklin och Mark van Harmelen uttrycks nyttan av bland annat bloggar där man enkelt själv kan nå ut till hela världen och man kan skapa ett nätverk där man kan diskutera och dela sina tankar. Man kan skapa sina egna lärobjekt. Det kan låta väldigt flummigt för den som är van att använda böcker skrivna av professorer (eller annan universitetsanställd personal). Men genom att börja undersöka denna möjlighet så inser man snabbt att kunskapen finns där ute, i bloggar, wikis, skrivna av "vem som helst". Och det är bra, det är användbart.

Genom att använda bloggar och twitter öppnas världens kunskap upp för en. Det gäller bara att våga. Eller håller du inte med? Är den bästa/riktiga kunskapen den som står i böcker?


måndag 26 november 2012

Twitter

Jag blev tvingad, mer eller mindre, att skaffa mig ett konto via kursen på KTH. Och det har tagit mig månader, nästan ett halvår?, innan jag hade ett behov av mitt konto. Jag gjorde halvhjärtade försök att hitta någon att följa, men det var först i o m en skolbibliotekskonferens som jag fick upp ögonen hur jag skulle ha nytta av twitter.
Men twitter kan jag nu se vad andra skolbibliotek har för sig, följa intressanta bloggare som tar upp digitala verktyg, se vad som är på gång inom mitt arbetsområde. Och det är nu roligt att försöka lära mig det nya mediet. Hur man skriver korta inlägg som förhoppningsvis på något sätt är intressanta.

Att lära sig nya saker är roligt, men ibland behövs lite tid för att man ska komma på hur man kan använda det nya. Kanske skapar man sig ett behov av det nya, men är det något fel i det?

fredag 12 oktober 2012

Personliga lärmiljöer

Nu tycker jag att det börjar bli krångligt! Definitionen mellan de olika sakerna hamnar i en gråzon.

"Den personliga lärmiljön står delvis i kontrast till den centralt förvaltade lärplattformen. 
Den litar till individens möjligheter att på egen hand och utifrån egna behov välja, organisera och anpassa en personlig och virtuell lärmiljö som kan användas både för formellt och informellt lärande. I begreppet ingår också tanken att lärande kan ske i många olika kontexter och situationer och att kunskap inte enbart kommer till individen från en central källa, t ex från läraren via en på förhand definierad lärplattform, utan att det mesta lärandet är behovs- och intressedrivet." (Taget från Lärplattformen Bilda, Kursen LC100N - Digital kompetens, Personliga lärmiljöer)

Men behövs detta begrepp? Verktygen som beskriva för den personliga lärmiljön hamnar inom web 2.0 verktygen, dess uppbyggnad är som Lärplattformen och behovs. och intressedrivet hamnar inom lärande spel, virtuella världar och web 2.0. 

Att kunna samla intressanta hemsidor, länkar mm i en och samma plattform skulle verkligen underlätta. Att ha jobbsidor, privata saker samlat. Jag tittade på filmen om Symbaloo och som den tjejen använt sidan är verkligen peppade. 

Det finns en hel drös med olika lärplattformer och personliga lärmiljöer på internet. I den här kursen provar man på en hel del. Just nu känner jag mig ganska så dränkt i allt detta. Jag har helt enkelt för många olika liknande resurser som jag använder mig utav. Samlar länkar på ett ställe, RSS-flöden på ett annat, bra bloggar på ett tredje, arbetets lärplattform och nu skaffa mig ännu ett verktyg. 

Nackdelen med personliga lärmiljöer är kanske att avsaknaden av en auktoritet leder till merarbete. Man får inte hjälp att zooma in, välja vad som är viktigt. Fördelen är att man hittar saker/kunskap som man annars missar. Men har man hur mycket tid som helst? Missar man annat för att tid inte finns dör det? 


tisdag 11 september 2012

Online spel

I och med 1:1 satsningen så har nu synen man möts av när man t ex går till caféterian förändrats. Nu ser man elever sitta med sina datorer, en del djupt fokuserad på att läsa någon text, andra lyssnar på musik. Ofta ser man elever samarbeta framför datorn och så har vi killar som spelar Online spel. koncentrerade på skärmen, händerna rör sig kontrollerat över tangenterna och så bryts det då och då av utrop, en blandning av svärord och skadeglädje. Och så kommer det. Snacket om samarbete, ska de gå ihop, kan inte du hjälpa mig? Så pratar några ihop sig och börjar samarbeta.

1:1 satsning

På skolan där jag arbetar har vi precis påbörjat en 1:1-satsning. I upphandlingen av datorerna ingår även utbildningsdagar för lärare och igår hade vi den första utbildningsdagen. Bland annat presenterades olika digitala verktyg (uppdaterar vilka så snart som möjligt). Jag uppfattade denna presentation som tips och idéer på vad som finns, vad man kan använda. Men en del verkade få panik. De verkar tro att man måste använda allt på en gång.
Att få veta vad som finns tillgängligt ute på nätet helt gratis och vilka program som finns på datorn och hur man kan använda dem skapar en otrolig stress hon en del. Att ta till sig möjligheterna blir omöjlig i denna digitala stress. Hur kan man hjälpa dessa personer? Hur kan man få dem att bli lugnare och våga ta ett litet första steg och sedan ett till?

fredag 7 september 2012

Skype - fortsättningen

Nu har jag även provat att överföra filer och även IM på Skype. Det fungerade alldeles utmärkt. Om man har möten med andra och har filer som de andra vill ha så kan man genast överföra dessa. Och har man möten med flera personer kan man skicka ett IM till en av dessa om man har något att säga som endast rör den personen.
Det gäller dock att alla har bra internetuppkoppling, att det inte blir något annat fel på linan och att alla har bra mikrofoner. Jag har använt mig av macens inbyggda då jag ännu inte fått hörlurar (de är på g).
En sak till som behövs är att de som är med på mötet är bekväma med datorn och datoranvändning. Att de vet hur man hanterar den så att tekniken inte bli ett hinder. Att våga trycka på knapparna och se vad som finns där. Om man inte är bekväm med datorn kanske man inte kan/vill/vågar skicka/ta emot filer. Då kan mötet verkligen halta.

Har du haft ett möte med någon som inte känt sig bekväm med datorn? Hur blev mötet?

Skype

Nu har jag skapat mig ett konto på Skype. Vilket är hur lätt som helst bara man kan läsa engelska.
Jag har satt dit en egen bild och lagt till en kontakt.
Jag har även ringt och svarat när det ringt. Det som sägs om Skype är ju att det är bra om man t ex har vänner på andra sidan jorden så kan man ringa gratis och prata med den via Skype. Men jag måste säga att ringa INOM samma byggnad på arbetsplatsen är också hur bra som helst.
Vi är fortfarande nåbar på telefonen, vi kan hålla upp papper eller böcker för att visa vad vi menar när vi pratar om något och den andra inte hänger med.

Om jag kommer att använda Skype mer vet jag inte. I mitt arbete just nu har jag inte möten med utomstående, men det är bra att ha möjligheten att ordna med Skypemöte om behovet tillkommer. Att slippa resa är ju en bra besparing för arbetsgivaren. Även om de skulle vara kortare resor så är det ju på betald arbetstid. Och jag förlorar ju möjlighet att utföra det jag egentligen kanske hade tänkt göra om jag måste iväg.
Jag ser mest fördelar med att använda t ex Skype för möten. Men visst, ibland är det bättre att träffas. Då kan man få en annan bild av personen i fråga. Och ska man ha möte med flera personer kan det kanske bli lite jobbigt att ha koll på flera där på skärmen. Men det kan ju vara en vanesak.
Det är väl som med allt, att möjligheten finns är bra, det gäller att använda det som passar bäst just tillfället. Ibland är det att verkligen träffas, ibland via telefon och ibland via e-möten.

Har du använt E-möten i ditt arbete? Hur kom du fram till det alternativet?

Att Skype är krypterad är ju inte helt fel. :-)

torsdag 26 juli 2012

Dela dokument

Att säkerhetsspara är grunden till en bra arbetsmiljö på datorn. Att endast ha en kopia av bilden, dokumentet är extremt riskabelt. Datorn kan krascha, den kan bli stulen, du kan råka radera det och när du skulle behöva det så är datorn du har dokumentet på inte på samma plats som du.

Man kan ju spara med usb-minne, men det kan lätt glömmas hemma eller på arbetet (och som i springa och gömma sig hela tiden!). Därför är t ex Dropbox och googles dokument utomordentligt bra tycker jag. Då finns filerna där uppe i molnet och man kan nå dem från vilken dator som helst. Man kan ju även maila till sig själv. Då kan man även enkelt dela med sig av dokumenten till andra. Funktionen att dela dokument finns både i google dokument och i Dropbox (gäller bara att den andra också har det) och man kan ju vidarebefodra mailen.
Dock får man tänka sig för (som alltid när man har med datorer och internet att göra) så man inte öppnar bilagor från okända och får in virus på datorn. Och jag kan tänka mig att molntjänster snart blir utsatta för diverse malware och spyware.

Hur säkerhetssparar du dokumenten? Har du fler tips?

Källkritik, Uppgift 2, alt 2

När det gäller länkarna till kolla källans källkritik så kan ni prova den här länken: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/kallkritik och Stefan Pålsons artikel Nya villkor för källkritiken hittar ni här: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/sociala_medier/reportage/2011/nyavillkor-1.151501
(Då länkarna på KTH:s sida inte fungerar, ialla fall inte för mig.)

Artikeln om Nya villkor för källkritik tycker jag har bra poänger. Jag har själv gjort en miniundersökning på hur eleverna värderar källor på nätet, och ofta googlar de och om alla svar på första sidan säger samma så borde det vara sant. De funderar inte på om alla har samma källa och vilken källa det i så fall är. Wikipedia säger en del lärare att de får använda medan andra inte.
I mitt arbete kan jag leta reda på digitala hjälpmedel och sedan länka ut till dem från min sida i lärplattformen. En sak jag ska ta tag i nu i höst. Dock är jag lite besviken på Kolla källans you tube kanal som de länkar till. Få och gamla filmer http://www.youtube.com/user/kollakallan/feed
För elevernas bästa är ett samarbete mellan skolbibliotekari och lärare mycket viktigt. Om så bara att bibliotekarien får lite förvarning innan en hel klass kommer inspringandes för att hitta information om t ex Östersjön.

Nu har jag gått igenom Del 1  Metoden - Söka och värdera som en journalist. En bra pdf som säkert kan användas av t ex samhällslärare. Det jag kan göra är väl att länka och tipsa lärare om denna pdf så att de som vill kan använda sig av den. Jag har ingen undervisning så jag personligen har ingen använding av den. Än.

Hur jobbar du med källkritik angående bloggar, wikis och sökresultat på Google? Några tips från en bibliotekarie till en annan?

måndag 23 juli 2012

Embedded kod eller inte?

Hur får man egentligen göra med embedded kod? Får man lägga in material direkt i t ex bloggen?
En kursdeltagare frågade UR och deras jurister sa nej, men att hon fick länka och även göra en skärminspelning där hon visar vad man kan göra på sidan och sedan bädda in den inspelningen i bloggen.
I Legala handboken står det att man inte ska bädda in material i den egna hemsidan eller bloggen då man då kan ge uppfattningen om att ha skapat materialet själv eller att man på det viset avskärmar användaren från de ramat som finns på den "till-länkande" sidan.
Men på Skolverkets PIM sida om upphovsrätt står det: "Finns det en embedkod är det OK att använda den." Så hur är det? Får man bädda in material från You tube eller ska man länka istället?

söndag 22 juli 2012

Lagar och regler

Varning, detta inlägg är betydligt längre än 200 ord. Detta för att besvar frågor ställda i kurswebben.

Jag har läst igenom Legala handboken i pdf-format som finns länkad på kurswebben. Mycket intressant läsning. Även om den är gjord för lärare och studenter vid högskola och universitet så finns det matnyttigheter där för de som redan tagit klivet ut i arbetslivet. Framför allt tänker jag på Offentlighetsprincipen som är grundläggande för hela den offentliga förvaltningen i Sverige. Den är till för att stärka medborgarnas insyn och kontroll över förvaltningen och rättsskipningen inom offentlig verksamhet (s. 10). Om man arbetar i en statlig eller kommunal verksamhet är det väsentligt att man har koll på Offentlighetsprincipen och vad den innebär. T ex att vem som helst kan fråga efter allmänna handlingar och är dessa inte sekretessbelagad får man inte fråga om vem personen i fråga är. Det kräver också att man själv vet hur man ska göra med e-post man får in till jobbmailen, vad som ska diarieföras och hur man ska hantera interna mail. (All e-post till din jobbadress är handlingar, men ska allt bli allmänna handlingar? E-post som ska diarieföras skall skickas till registratorn. Även sekretessbelagda uppgifter skall diarieföras.)

Upphovsrättsliga aspekter.
- Tänk på att bilder, filmer, texter som finns på nätet är skyddade av upphovsrättslagen. Du måste fråga om lov för att använda det (utöver i privat syfte). Använd dig av eget material eller kolla in t ex flickr och sök på material som har t ex en CC-licens som tillåter att du använder materialet. Men kolla så du använder det korrekt!
 - Du kan lägga ut ditt eget material på nätet, dock så är det bäst att höra efter om personer finns med på bilder går med på att du publicerar det. Du kan inte publicera andras material utan deras godkännande.
- Kursmaterial som lärare på universitet och högskola skapat tillhör dem enligt lärarundantaget. Dock finns det ännu ingen allmän regel för lärare i kommunala skolor. Lärare som gjort material tillsammans delar upphovsrätten till materialet. Detta gör de även när de slutat på arbetsplatsen.
- För att en föreläsning skall få läggas upp på webben måste föreläsaren godkänna detta. Det är fortfarande lärarens material.
- Vill du själv publicera på webben och vill göra materialet tillgängligt för andra så använd dig av t ex CC-lisens, men sätt dig in i vad de olika licenserna kommer att innebära!
- Om du startar en interaktiv webbsida så tänk på lagen om elektroniska anslagstavlor. Du måste lämna information till var och en som ansluter sig till tjänsten där du uppger din identitet, hur meddelanden görs tillgängliga och du skall ha översikt över sidan så att inget olagligt publiceras. Du kan inte ställas till svars för vad som publiceras, men om det inte plockats bort inom rimlig tid kan du ställas till svars för brott mot lagen om elektroniska tavlor. Så minst en gång i veckan borde du kolla av den.

Offentlighetslagstiftningen
- Tänk på att rättade tentor, studieresultat och betyg, anmälan om fusk eller kränkning, beslut i disciplinnämnden, studentklagomål är offentiga handlingar. Dock är bl a lärares anteckningar, övningsuppgifter för den löpande undervisningen, manus till artiklar inte offentliga. Hur det ligger till med bibliotekariens arbetsmaterial vet jag dock inte. Men om den skall undervisa i t ex informationssökning så borde samma regler gälla där.
- Allt kursmaterial som färdigställs skall betraktas som en allmänhandling, även digitalt material.
- Materialet på en kurswebb är en allmänhandling, detta inkluderar  studenters inlägg och frågor. Detta bör läraren informera om innan kursen startar. Lösenordsskyddade hemsidor undantas EJ från offentlighetsprincipen.

Har någon på ditt arbete berättat för dig om offentlighetsprincipen och hur du ska göra dem e-post, annan post och andra handlingar du handskas med? Om/om inte, vet du vem du ska vända dig till och fråga?
Jag hittade denna information där min kommun förklarade en del för kommuninvånarna. Klicka!

Länkar:
Bibliotekslag 1996:1596
DS2012:13 Författningsförslag till ny Bibliotekslag (pdf)
Skolinspektionens tolkning av tillgång på skolbibliotek (pdf)
Bonus Presskoipa Hemsida

torsdag 19 juli 2012

Twitter

Så har jag börjat använda Twitter. Inga problem att skapa kontot. Dock är det ett problem att hitta något som jag är intresserad av att följa. Men sökte på skolbibliotek och hittade skolbiblioteket.se och sen sökte jag på Fronter och hittade Fronter nordic. Så det får bli dem som jag följer. Hoppas på att de ska vara något matnyttigt som dyker upp.

Inte kopplat ihop med min mobil för så viktigt är det helt enkelt inte.

Jag kommer inte att twittra i egenskap av skolbibliotekarie. Jag vet att folkbibliotek och andra bibliotek gör det, och det är tummen upp till det. Bibliotek brukar snabbt ta till sig av det nya som dyker upp på webben, och ska så göra fortsättningsvis. Bibliotek behöver marknadsföra sig och med de nya tjänsterna på nätet kan de nå yngre målgrupper. Mitt bibliotek är ju integrerat i en skola så att marknadsföra mig separat anser jag inte är nödvändigt/möjligt/önskvärt.
https://twitter.com/Stiernhooksbib

Vad följer du? Tycker du att Twitter ger dit något?

tisdag 17 juli 2012

Lärande spel

Jag har nu tittat på samtliga filmer och alla gameplay (wow, sims 3 och Battlefield) som finns på kurssidan Lärande spel. Vad ser jag då för möjligheter eller begränsningar med att använda spel som verktyg för lärande i min profession. Jag ser faktiskt ingen användning av spel i min profession som bibliotekarie, mer än att de finns att låna på biblioteket (inte på biblioteket som är min huvudsakliga arbetsplats men där jag vikarierar lite då och då). Genom att tillhandahålla spel kan alla få möjlighet att spela då det även finns en speldator på biblioteket.
Jag gick även igenom spelen på svt:s hemsida men jag hittade inget spel som är relevant för biblioteket. Det fanns inte ens ett spel som handlade om alfabetet (som man då men mycket god vilja skulle kunna formulera sig lite kring möjligheter i min profession som bibliotekarie).  

Har du något förslag på spel som skulle vara bra för bibliotek?

söndag 8 juli 2012

Källkritik


Jag har läst Sant eller falskt? Metoder i källkritik och den var riktigt bra tycker jag. Den tar på ett bra sätt upp hur svårt det är att bedöma sanningshalten i olika påståenden om verkligheten. Hur man med hjälp av källkritik kan uppmärksamma fel i källorna och ge stadga och struktur när man ska bedöma trovärdigheten.
När man använder böcker som källa har ett förlag ansett att innehållet är bra nog att ges ut. En första källkritik har alltså skett. Sen kan man snabbt lära sig vilka förlag som ger ut bra litteratur. När man använder källor på nätet måste man själv stå för all källkritik. Det blir ännu viktigare att förstå och lära sig att tänka källkritiskt.
Som bibliotekarie måste jag tänka källkritiskt när jag beställer facklitteratur. Elever och lärare litar (medvetet eller omedvetet) på att litteraturen som finns i biblioteket är av bra kvalitet. Jag måste även ha koll på om litteraturen är ”outdated”.
Som hjälp till eleverna kan jag även använda mig av Fronter och skapa en länksamling där jag kan lägga länkar som jag anser är trovärdiga.

Hur kan man använda den nya tekniken för att lära ut källkritik på ett lättillgängligt sätt? (Som komplement till en text.)

tisdag 26 juni 2012

Upphovsrätt

Jag har läst kurslitteraturen Copyright - Copyleft av Mathias Klang och tittar på filmerna på kurswebben  (Juridiken i Internetåldern - Lärarfilmen och Studentfilmen) och läst Legala handboken i pdf format. Vad jag framför allt började fundera över var hur det blir med material jag skapar i mitt arbete som skolbibliotekarie på en gymnasieskola. Jag har så smått börjat skapa bland annat skärminspelningar som jag länkar till i vår lärplattform Fronter.
Upphovsrätten till material där jag ensam skapat allt är min och det kan inte tas i från mig. Men har skolan någon rätt att använda materialet som de vill eller efter att jag kanske slutat? Som jag förstår det så finns det inga allmänna bestämmelser om detta. För universitetslärare finns lärarundantaget, men jag har inte hittat något som rör andra lärare (eller anställda på skolor). I copyright - copyleft (och då även Skolverkets Kolla källan) så står det att lärare och elever är upphovsmän till det de skapat (bilder, filmer m m).
I Lärarfilmen sades det ungefär så här: Finns inget uttryckt avtal får arbetsgivaren bara i sin normala verksamhet använda det en anställd skapat på arbetstid. Arbetsgivaren kan få en avledd rätt till materialet.
Men hur får arbetsgivaren använda det? Om man arbetat med materialet både på fritiden och på arbetstid, hur blir det då?

Som jag förstår det är det upp till varje arbetsgivare i sig att skapa avtal med sina anställda. Detta har inte gjorts på min arbetsplats. Arbetar du på en grund- gymnasieskola där avtal har skrivits? Har ni talat om rättigheter och användande av material som skapats under arbetstid?

söndag 24 juni 2012

Bild från mobilen



Jag fick ta en omväg. Fick lägga in bilderna på datorn, överföra via USB-kabel. Men det gick. :-)
Här har jag provat panoramabild, en funktion jag inte hade koll på fanns. Man börjar helt enkelt ta en bil och så rör man kameran/mobilen sakta åt sidan. En bra funktion, men dock inte felfri. Vägen är i verkligheten rak.
Jag har nu satt på funktionen om att få tips lite då och då. Detta för att manualen till mobiltelefonen inte täcker så mycket. Det förväntas att man ska kunna den redan innan.
Mobiltelefonen kan absolut användas som verktyg i lärandet, det är bara fantasin som sätter gränser (och läraren). Man kan t ex enkelt ta biler som man snabbt kan föra över till datorn och använda dessa bilder i sitt skolarbete. Behöver man inte fundera över rättigheter till bilder mm. (Jag arbetar på en till hälften naturbruksskola där vi har jordbruk-, djur- och hästutbildning så jag tänker mig att deras uppsatser handlar om detta, då är det bara att ta en bild på vad som finns där, mitt framför ögonen.)
Att skapa enkla filmer som man sedan kan bearbeta i datorn i t ex imovie. Att gå ut på nätet och fråga en kompis som hjälp på en fråga när man kört fast (inte i provsammanhang då, utan i inlärningsprocessen).
Jag har börjar använda min telefon mer, kartorna är bra när man ska till nya städer, enkelt att ta bilder. Jag utnyttjar inte mobilen till fullo, det är jag medveten om. Ett medvetet val. Det är skönt att inte vara uppkopplad också.
Mobiltelefonen kan verkligen vara ett hjälpmedel, men jag tror att många lärare mer ser det som ett störningsproblem. Eleverna messar, den ringer, de är ute på fb under lektionerna. Vad tycker du?

tisdag 12 juni 2012

Informationssökning och Källkritik, Uppgift 1

Jag har nu gått igenom materialet om informationssökning som KTH:s bibliotek skapat. För mig som bibliotekarie så fick jag veta att jag har bra koll på hur man gör och vad man ska tänka på vid informationssökning. Dock är det bra att gå igenom sådana här tester så man ser att man kan och även vad det är viktigt att lära ut.

Blekinga Tekniska högskola har lagt ut ett quize om bland annat källkritik. (Jag råkade få 10 rätt.) En del frågor där var ju inte så svårt att svara rätt på, ibland fanns det endast ett svar som man "kunde" svara. Hur mycket lär man sig av sådana här quize? Inte så mycket, anser jag. Som lärresurs så är det ganska meningslöst, men återanvändbart.

Länkarna till Kolla Källan som fanns på kurssidan ledde ingenstans för sidan är ju flyttad sedan sommaren 2011. När man har länkar så gäller det att ha rutin på att kontrollera så att de fortfarande "är vid liv". Något att själv tänka på när man skapat en länksamling.

Jag har därför börjat titta runt på vilka öppna lärresurser det finns ute på nätet. Hittat Stockholm universitetsbibliotek, Kolla källan och även filmer på You tube. Det kliar i fingrarna att göra en själv.

Har du använt öppna lärresurser för att lära dig mer om källkritik och informationssökning och var det användbart? Vilken tyckte du bäst om?

fredag 1 juni 2012

Lärplattform

När jag började min anställning som skolbibliotekarie för drygt ett år sedan fick jag för första gången höra talas om Fronter. Introduktionen var ungefär: Du ska logga in här varje morgon och titta vilka som bokat datorerna och skriva upp det på det här pappret. Sen står det lite saker som kan vara bra att läsa. Och så har du ett rum som det kallas. Det ska du ha hand om. 
Jag förstod inte mycket av vad Fronter vad, fick ingen förklaring på hur man skulle göra för att göra saker i rummet o s v.
Det var alldeles innan jag började på den här kursen som jag fick höra talas om Lärplattform och fick lite hjälp att förstå hur det egentligen är tänkt att fungera. Jag har nu börjar läsa om tänket kring lärplattformar och dess möjligheter i bland annat kurslitteraturen Theory and practice of Online Learning och även Nätbaserad utbildning – en introduktion av Stefan Hrastinski och fortsättningen Mer om nätbaserad utbildning - fördjupning och exempel

Jag försökte vara duktig elev och använda övningsmiljön men det gav mig inte tillräckligt.
Så jag bestämde mig för att satsa min tid på Fronter i stället, där övningarna kan komma till praktisk användning.
Där skapade jag mig ett nytt rum som jag kan leka i där endast jag är deltagare. På så vis kan jag lära mig mer om Fronter som jag har nytta av i mitt yrke när jag gör övningarna som står i kurswebben. Jag har där skapat en startsida med bilder (tagna själv), text, infogat smiles, och lagt in en film som jag skapade i min PIM 5 och gjort en ja-, nej- vet ej fråga. Jag la även till en inlämningsmapp för förslag på bokinköp (och lämnat ett förslag). Det jag tycker blir bra kan jag sedan göra i mitt officiella biblioteksrum.

Det jag nu verkligen har börjat fundera på är hur jag som skolbibliotek kan använda Fronter mer, vilka funktioner som finns som jag missat. Är du bibliotekarie och använder Fronter? Hur gör ni/du?

söndag 27 maj 2012

Surfplattor

Håller precis på att läsa artikeln i DN där skolminister Jan Björklund gör sitt uttaland. Han kommenterar ett nytt projekt i Sollentuna där de yngsta barnen till en början inte lär sig skriva med papper och penna utan har helt gått över till surfplatta. Dock får de när de börjar tvåan lära sig detta. Jan är upprörd och provicerad över detta. Han säger bland annat att "papper och penna måste man också ha, även om det är svårare att skriva välskrivning för hand".
Personligen blir jag provocerad över att skolministern sågar ett projekt utifrån sina egna personliga uppfattningar (som det verkar) och inte tagit reda på om det finns forskning som stödjer kommunens projekt. Om forskare har spenderat en längre tid med att studera hur barnen lär sig, vilka effekter surfplattor i undervisningen har på barnens inlärning och så vidare.

Hur och om surfplattor ska användas i skolan/förskolan borde, enligt mitt tycke, baseras på användbarheten och att den har en positiv effekt på inlärning. På vad olika skolprojekt och forskningsprojekt kommer fram till. Vad tycker du?

måndag 21 maj 2012

Wiki

Wikis kan ju vara ett mycket bra hjälpmedel för olika slags saker, inte enbart som wikipedia. Som i filmen på kursen.
Jag valde att gå med i Skolbiblistans Boktipswiki eftersom jag är med i mailinglistan. jag hade även ett dåligt samvete för att jag inte fört in tipsen jag fått en gång i höstas när jag bad om tips på böcker. Så nu satte jag igång.
Jag läste instruktionerna på wikin och insåg att sidan ändrats sedan de skrev. Fanns ingen vänstermeny så det var bara att leta efter en knapp (som inte hette som det stod) och så gå med. Vänta på bekräftelse. Den kom snabbt.
Så läsa intruktioner igen om hur man skapa ett nytt inlägg för att inse att sidan även på denna front ändrats . Leta igen och med lite logik inse att ett + borde betyda att lägga till en sida.
Jag valde att lägga in texten i en tabell, fråga mig inte varför, det bara bidde så. Och så förhandskollade jag, ändrade lite och så Spara. Väl inne på sidan var det inte så stora problem, särkilt inte när jag inte behövde lägga in någon fotnot för att vederlägga mitt inlägg.
Det var heller inga problem att gå in och redigera en redan tidigare existerande sida. Den knappen är väldigt tydlig. Inga problem att skapa en länk till hemsidan för författaren heller, går ju till på samma sätt som här. Men någon kommentar kunde jag inte lämna för knappen ville inte fungera. Blir ju så ibland på nätet..

Nackdelen med wikis anser jag är att de som använder sig av t ex wikipedia inte vet riktigt hur den skapas. Hur man kan kolla upp vem som lämnat och källhänvisning. Man har lika stor möjlighet att lägga in falsk fakta som korrekt. Att upptäcka det falska och korrigera det är inte alltid det enklaste. Många sidor och massa text är det.
Om jag ser till wikin jag skrivit i så är det endast medlemmar som får kommentera, det gör att det känns säkrare (men boktips är ju inte direkt...). Men att ha denna wiki att titta i när elever eller lärare söker efter böcker inom ett tema är jättebra. Och listorna innehåller förslag på böcker från skolbibliotekarier från hela landet. Bara vi medlemmar skulle engagera oss ännu mer i wikin (skulle ju vara lättare med korrekt hjälp information) så är denna wiki till stor nytta i mitt arbete.

Använder du någon mindre wiki? Hur fungerar det med nya inlägg och redigeringar? Diskussioner?

lördag 19 maj 2012

Power point

Som vanligt så gör jag saker och ting på mitt eget lilla sätt.

Till min pim 5 valde jag att använda mig av powerpoint för att skapa en introduktionsfilm. Jag hade endast gjort ett litet försök att göra en tidigare (pim 2) och ville testa lite mer. Prova och lära mig. (Gjort den samtidigt som jag går denna kurs, slår två flugor i en smäll.)
Eftersom jag arbetar på en skola och det var ett skolprojekt kunde jag använda mig av multimediabyråns musikarkiv.  Jag använde audacity och fixade med musiken. Tona ner och upp och sätta ihop. Men hur få med musiken i själva filmen? Pipen som ska föreställa sms signal fick jag in på ett bra sätt. Men musik i bakgrunden lyckades jag inte med.
Lösningen blev att spela in power pointen med screenr och sätta igång musiken samtidigt och spela in med rätt mikrofon så endast musiken fångades upp. Och sedan publicera den på You tube. (Länken leder inte till filmen utan till you tubes startsida).

Inför att publicera filmen här funderade jag på om jag har laglig rätt att göra det. Det är ju inte jag som skapat musiken. Så för att vara på den säkra sidan skickade jag mail till multimediabyrån men länk till filmen så de skulle kunna se den och de upplyste mig att det var okej. Detta för att filmen producerats av mig som arbetar på en skola och för att det var till ett arbete inom skolan. Hade jag dock gjort filmen för kursen här på KTH hade det inte varit okej.



Nu har jag väl tänkt kolla in SlideShare som man skulle. Men man kan alltså fixa så man kan visa via You Tube. Hur tänker du när du ska publicera den presentation? Var lägger du upp den och varför?

fredag 18 maj 2012

Bokmärkestjänst

Nu har jag återigen provat på Delicious. Hörde talas om tjänsten i höstas och det verkade ju vara en toppengrej. Att nå sina favoritsidor (favoriter, bokmärken) från vilken dator som helst. Eftersom jag sitter vid minst 2 olika datorer så skapade jag snabbt ett konto. Men vad har jag för användarnamn och lösenord? Inte den blekaste!
Så nu skapade jag ett nytt konto. Tyckte det var enkelt att lägga in bokmärken, man fick tips om ord att tagga med. Roligt att få engelska ord på engelska sidor och svenska ord till svenska sidor. Inte lekt mer än, men ska göra det.
Dock har jag i nuläget inget behov av tjänsten, faktiskt! Googlar fram sidor jag har som favoriter på den andra datorn och lägger in dem i fältet på nästa dator. Men vi får se om jag kan skapa mig ett behov av tjänsten när jag leker vidare och upptäcker mer om tjänsten.
Frågan är dock, ska vi skapa oss behovet av att använda web 2.0 verktyg eller ska vi veta att de finns när vi har behov av dem?

måndag 14 maj 2012

You tube

Jag gillar verkligen inte att finnas med på film, eller kort. Så någon webbkamera tänker jag då inte testa och lägga ut här! Det blev en skärminspelning i stället som jag gjort till min PIM 5. Jag spelade in filmen med hjälp av Screenr och överförde den enkelt till You tube (finns en tjänst på Screenr som fixar det).

Den här filmen har jag även lagt in som länk i vår lärplattform så lärarna enkelt kan komma åt den om de behöver lite hjälp.



Vi kommer antagligen använda oss väldigt mycket av You tube i framtiden i vår skola. Jag kommer att göra fler skärminspelningar som jag lägger ut och även titta om det finns användbara klipp för att t ex förklara upphovsrätt, informationssökning och källkritik. Kanske även olika presentationer kommer att hamna här.

Nackdelen kasnke är att eleverna tittar på andra filmer sedan och inte klickar på nästa länk som jag tycker är användbar...

Vad tycker du är nackdelen med you tube? Eller finns det ingen?

måndag 7 maj 2012

Bloggar som lärresurser

Den här kursen har ju bloggar som en stor del i själva undervisandet. Vi som deltagare skall blogga, kommentera andra kursdeltagares bloggar och så har lärarna en blogg för att tipsa oss deltagare. Ett exemplariskt användande av bloggandet i lärmiljöer.

Att hitta till bloggarna är ju inga problem, deltagarlistor som man enkelt kan klicka på för att komma till bloggen. Men, det finns så många bloggar bara i den här kursen! Att hitta/kunna läsa allas reflektioner och tankar (vilket säkert vore givande) är strängt taget omöjligt.

Att samlas kring ett ämne och läsa och kommentera verkar ju bra, i teorin. Men hur hittar man till dessa bloggar (utanför denna kurs) och hur hittar man till de bästa bloggarna i denna bloggsvär?

lördag 5 maj 2012

Google dokument

Nu har jag testat Google dokument, både genom att dela dokument med en kollega som jag samarbetar med och använda ordbehandlaren så jag enkelt når dokumentet både på min jobbdator och min privata dator.
Jag har både importerat från open office och skapat dokument direkt i Google dokument. Vad jag kan säga där är väl att jag saknar lite användbara verktyg som t ex word har, som synonymer och en bättre ordbok. Den ger ibland helt fantastiska förslag på vad man egentligen kanske menar fastän orden är hyfsat vanlig i det svenska språket. Ordbehandlaren här i bloggen är mycket bättre.
När det gäller de delade dokumenten med min kollega har det fungerat bra. Jag ser när hon inför ändringar och vi får till en bra kommunikation. Men hur blir det om ändringar görs som jag inte vill ha. Då kan det kanske uppstå problem. Eller om jag gör ändringar min kollega inte gillar.
Vad gäller säkerheten så vet jag vem som jag delar dokumetet med, men skickas det vidare? Delas det med någon annan? I nuläget är jag inte ett dugg oroad över det, men det är ändå något man måste fundera på.
Har du upplevt några problem när du delat dokument?

tisdag 24 april 2012

Pecha kucha

20 bilder som visas i 20 sek. 6 min 40 sek. Men varför var filmen som presenterade Pecha kucha 6 min och 50 något sekunder?
Det känns spontant som alldeles för lång. Kan kanske vara bra om man ska korta ner en lång föreläsning, om man har att göra med en långrandig person som blir tvungen att korta ner, men det är alldeles för lång när man ska lyssna till presentationer på nätet. Jag stängde av den här filmen efter ca 3 minuter. Den var alldels för långrandig och jag hörde inget där som man inte kan läsa sig till på några rader. Så presentationen för att presentera Pecha kucha gav inte mersmak.  
Att ha en maxgräns kan nog vara bra för en del, men jag undrar om inte hälften av tiden är bättre. Vad anser du?

fredag 20 april 2012

Web 2.0 och ett par verktyg


Web 2.0, är det en revolution som pågår eller inte?

Det är samma fråga som ställs om den industriella revolutionen. Var det en revolution? Svaret på dessa frågor är antagligen ungefär samma: Det är något revolutionerande som skett, men det sker inte på en dag. Utvecklingen sker stegvis men tas stora kliv.

Jag har använt mig av ett par av verktygen som nu finns i Web 2.0. 
Vad gäller RSS har jag lagt in två RSS-flöden här på min blogg. Dels från kursbloggen och sedan från en blogg som brukar ha inlägg om dels ett till ett satsningar i skolor. Det gör att jag enkelt kan se om uppdateringar gjort. Jag valde att inte lägga in flödet på en egen sida, typ Reader. Detta för att jag då måste in där och titta för att se om något nytt lagts ut. Det skulle ha blivit en onödig omväg. Jag är ju in på min blogg och pysslar då och då. Meningen med att ha prenumerationer är ju att slippa det där steget med att gå till sidan i onödan.
     Jag har valt att inte ta RSS från någon som förmedlar nyheter. Där det uppdateras det hela tiden. RSS-flöde fyller mer sin funktion på de som mer sporadiskt uppdaterar, anser jag. Jag har heller inga RSS-flöden från sidor jag besöker ofta, dessa sidor uppdateras nämligen konstant så det blir inga onödiga besök. Videofilmen RSS in plain english förklarade ju syftet med RSS, att slippa onödiga besök på webbsidor. 
( RSS in plain english )
 
I mitt arbete har jag lagt till RSS-flöden från bibliotekets bokblogg och Bibblan svarar i det Fronterrum som biblioteket har och som samtliga på skolan har tillgång till. Det är tänkt att vi nu ska använda Fronter mer och i och med det tänker jag att när de ändå är inne i Fronter kan de enkelt titta in på min sida och där se om något nytt skrivit i min bokblogg.

På tal om bloggen. Där försöker jag tänka ut passande taggar till bokrecensionerna. (Som Sofia Mirjamson tar upp i filmen på kurswebben.)Ord som man använder mer i dagligt tal om innehållet i böckerna. Jag har nämligen märkt att klassifikationsorden som används i biblioteken inte alltid är så logiskt för mina gymnasieelever. De finner inte rätt ord att använda när de letar efter böcker. I min blogg är jag inte styrd av förutbestämda ordval och jag kan använda flera taggar som är lika mycket värda.
Tanken med bloggen är att elever och lärare genom mig skall kunna publicera egna recensioner och själv kunna kommentera recensionerna. Dock har det varit snålt med sådant. 

Är det andra bibliotekarier där ute som försökt att använda sig av verktygen som tillkommit med Web 2.0. Hur har det fungerat? (T ex bloggande.) Har ni fått någon respons? Har ni använt andra verktyg som fungerat bra?

onsdag 11 april 2012

Digital kompetens


We all have to start somewhere...

En fråga som jag ställt till mig själv är: Vad behöver jag som gymnasiebibliotekerie kunna vad gäller nya lärresurser på nätet? Detta leder vidare till följdfrågor: Vilka verktyg är bra att använda sig av och vad kommer eleverna att finna användbara?

Om jag snabbt brainstormar kring digitala tjänster som jag skulle behöva kommer jag på detta:
  • Att komma i kontakt med studenterna på ett snabbt sätt vad gäller att lånetiden gått ut är en tjänst som för mig är användbar.
  • Att kunna spela in hur man t ex gör en sökning i bibliotekets katalog.
  • Att visa vad som menas med Trunkering, boolesk sökning....
Den stora frågan är vilka digitala verktyg man ska använda, hur man ska använda dessa. Det gäller att tänka nytt, outside of the box så man inte enbart bara överför t ex text till prat. Det är ett nytt medie och det kräver ett nytt sätt att användas. Hur?

Michael Wesch visar i sin föreläsning A Portal to Media Literacy hur han har förändrat undervisningen med hjälp av Web 2.0. Han har tänkt vidare och inte fastnat i de invanda mönster som finns, och han fortsätter att experimentera.

Det är så jag hoppas kunna arbeta vidare. Tänka förbi bokhyllorna...

tisdag 3 april 2012

Bloggen skapad

Detta är min kursblogg. Här kommer inlägg angående min kurs att publiceras med jämna mellanrum.